För det blir man av veden. Först var det till att hämta de bitar som maken hade sågat till, klyva dem, stapla dem i kärran, ta kärran till släpet, fylla släpet, köra hem den, tömma släpet, stapla den. Men nu ligger iaf så här mycket klart och väntar på den kallare perioden av året. Fast för min de får den gärna dröja lika länge som den varmare perioden tog på sig. För vem gillar att frysa?
Minst dubbels så mycket kvar. Ska bli intressant och se hur mycket det blir samt när vi blir klara.
Hoppas kan man ju alltid.
SvaraRaderaOch just nu ärjag duktig på att hoppas :)
Radera