Ibland funderar jag

På hur det står till med maken. Tex i lördags en timme efter att han hade fått gå in för att det blev för mörkt och kallt ute. Då sitter han och leker med sin mobil när han plötsligt säger:

- "Nu har solen gått ner."

Nähä, det var ju bara kolsvart ute. Det var ju inte så svårt att förstå att den hade gått ner. Men det tog inte slut där. För plötsligt börjar han vrida sig med mobilen i högsta hugg för att plötsligt peka och säga:

- "Där är månen."

Hmm det hade inte vari enklare att gå till fönstret och titta ut?? Undrar var detta ska ta vägen. Om nu verkligheten inte längre ska duga utan man ska göra allt via mobilen. Då tror jag att jag hoppar av. För hur eländigt det än kan kännas av och till så är det ändå mer innehållsrikt än att leva via en mobil.......