Dyster dag

Det var mörkt och eländigt när väckarklockan började. Det var likadan när vi väl satt i bilen och åkte, hade heller inte ljusnat när vi var framme. Så mörkt brukar det inte vara. Men det regnade och gör fortfarande. Har jag talat om att jag inte tycker om regn? Tycker bättre om sol och värme!

Dock var vi hyfsat tidiga på jobbet. Kom väl tio min tidigare än vanligt. Är ju bra för man hinner en hel del på de tio minuterna. Iaf om inte så många har hunnit dit än. Dock fick samtliga tidigt ett mail om att det var samling i sporthallen.

Brukar aldrig vara bra nyheter om de hastigt kommer till. Det var det heller inte. 1/3 av jobben ska bort innan 2014 år slut. Med början av mitten av april. Och detta pga av att halva produktionen ska flyttas till Polen. Anledningen att 2/3 klarar sig är att utvecklingsavdelningen ska vara kvar. Lika så marknad, service osv.

Dagen kändes inte speciellt mycket bättre efter det mötet. Kan kanske för min del bero på att man skulle mötas avdelningsvis och diskutera det man fått veta. Min avdelning sitter i Polen. Ja alla utom en som sitter i Finland. Tur man är rätt luttrad. Har dock en kollega som tillhör ett annat ben inom koncernen som ringde och pratade skit en stund. Måste erkänna att det kändes rätt bra. Tack för det!

Har också låtit andra lätta på trycket som också har haft behov att prata. vi kunde dock konstatera rätt snabbt att egentligen orkar vi inte bry oss idag. Vi tar det i morgon eller en annan dag. Men arbetslusten tappade vi dock på vägen så helt lyckades vi inte få det att rinna av.

Borde inte sitta här och gnälla. Har två kartonger bakom ryggen som vill bli igenomgångna. Tänkte ha dem klara till torsdagkväll. Med lite tur får de pappkassarna med julpynt som står i källaren plats i dessa kartonger. När jag är klar. Blir iofs inte färre kartonger men mer ledig yta. Och tom ledig yta gillar jag.

Med lite tur har jag hunnit igenom alla kartonger till mitten av november. Ska åka upp och hälsa på dottern då. Maken har lovat att följa med. Ev en bensträckare utanför Stockhom på vägen åt ena hållet. Svåger med sambo bor där och maken ville dit. Men men vi är inte där än och inget är säkert innan det har hänt.

Nu tillbaka till det verkliga livet och dess krav. Ha det!